Ofrivillig barnlöshet drabbar ca 10-15 procent av alla par i Sverige (1). Orsakerna är bl.a. störning av ägglossningen eller skador på äggstockarna orsakade av könsjukdom. Även fetma kan orsaka försämrad ägglossning (1). Hos män är orsaken oftast lågt antal spermier eller nedsatt funktion hos spermierna. Inom funktions- och näringsmedicin anser man att näringsbrister kan bidra till oförmåga till befruktning både hos kvinnor och hos män. I Sverige talas det sällan om att näringsbrister kan vara en faktor vid nedsatt fertilitet. Det finns många multivitaminer för redan gravida och ammande men inte direkt någon som istället helt fokuserar på näringsämnen för att öka chanserna att bli gravid. Det alternativ som finns tillgängligt är i stort sett endast provrörsbefruktning, s.k. in vitro fertilisering (IVF). Det fokuseras mest på kvinnors förmåga att bli gravida och mannens eventuella näringsbrister, som kan vara orsaken till den uteblivna graviditeten, glöms ofta bort.
Inom funktions- och näringsmedicin jobbar man med något som på engelska kallas pre-conception care, vilket betyder att man, innan man ens börjar försöka bli gravid, på ett så bra sätt som möjligt förbereder kroppen för graviditeten. Genom att maximera intaget av de näringsämnen som kroppen behöver samt att rensa ut eventuella gifter, kemikalier och metaller från kroppen ökar chansen för en graviditet och samtidigt minskar risken för eventuellt sjukdomar senare i livet (2). I denna artikel dis kuteras olika näringsämnen och hur dessa kan bidra till att öka chanserna för en graviditet.
Kvinnor Lutealfasdefekt är ett vanligt förekommande endokrin (hormonrelaterad) sjukdom som förknippas med infertilitet och missfall. Problemen tros bero på för låg produktion av progesteron, vilket kan orsaka otillräcklig utveckling av livmodersslemhinnan. Man har hittat lägre nivåer av antioxidanter som askorbinsyra (C-vitamin), alfa-tokoferol (E-vitamin) och glutation (en av kroppens egna antioxidanter) hos patienter med lutealfasdefekt (3). Oxidativ stress tros vara en bidragande faktor då nivåerna av lipoperoxidering är förhöjda hos dessa patienter. I en studie där 76 kvinnor fick 750mg askorbinsyra dagligen ökade nivåerna av progesteron hos 53 procent av deltagarna och 25 procent blev gravida (3). Det är dock oklart om effekten hade att göra med askorbinsyrans an tioxidanta egenskaper eller via någon annan mekanism.
Vitamintillskott
Intag av tre eller fler multivitamintabletter i veckan skulle kunna förhindra 20 procent av fall av ovulatorisk infertilitet enligt forskarna av en stor kohortstudie på 18 500 kvinnor (4). Det var framförallt B-vitaminerna i dessa multivitamintabletter som förknippades med lägre risk, då speciellt folsyra. En mutation på ett enzyminvolverad i folsyrametabolism och metyleringscykeln, metylentetrahydrofolatreduktas (MTHFR), ökar behovet av folsyra och detta skulle enligt forskarna kunna vara en förklaring. I en studie fann man att kvinnor med en mutation på MTHFR, hade nedsatt respons av follikelstimulerande hormon (FSH) (5). En studie visade att intag av folsyratillskott var vanligare hos kvinnor som blev gravida inom de tre månader studien pågick än hos de som inte blev gravida (6). Folsyra är nödvändigt för att undvika ryggmärgsbrock och neuralrörsdefekter.
Neuralröret är föregångaren till hjärnan och det stängs inom fyra veckor från befruktning och därför är det rekommenderat att tillgodose folsyrabehovet redan innan graviditeten påbörjas (7). I en Ungersk studie såg man en ökning av fertilitet hos kvinnor som tog en multivitamintablett (innehållande vitaminerna A, B1, B2, B5, B6, B12, C, E, biotin och folsyra samt vissa spårämnen) jämfört med kontrollgruppen som endast fick spårämnen (8). En nyligen publicerad Dansk studie på nästan 36 000 kvinnor visade att intag av multivitaminer innan och tidigt i graviditeten minskade risken för för tidigt födande hos kvinnor med BMI under 25 (ej överviktiga) med 16%. En av anledningarna till att man inte såg en minskad risk hos överviktiga kan ha att göra med att de har större näringsbehov än ej överviktiga. Multivitamin-intag minskade risken för barn som var små för graviditetslängden (small for gestational age) med 10-20% när de togs innan graviditeten
och 33% när de togs i början av graviditeten (9).
Magnesium är ett mineral som associerats med infertilitet hos kvinnor (10). En liten men ändå relevant studie visade att hos kvinnor som fick tillskott av magnesium och selen ökade nivåerna av magnesium i de röda blodkropparna och funktionen av glutationperoxidas (ett antioxidantenzym) i de röda blodkropparna (10). Alla de 12 kvinnorna som deltog i studien och som trodde att de var infertila, blev gravida inom åtta månader efter studien och födde friska barn.
Järn är viktigt för utvecklingen av äggblåsan (innehåller äggceller) och transportproteinet transferrin är troligtvis involverat i utvecklingen av ägget. En studie visade att kvinnor med högre intag av non-hem järn (från växtriket och i tillskott) hade minskad risk för ägglossningsinfertilitet (11). Järn från animaliska källor (hem) hade inte denna effekt.
Blodsockerkontroll
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en vanlig orsak till infertilitet hos kvinnor och en av de bidragande orsakerna till syndromet är insulinresistens som är relaterat till obalanserat blodsocker. Regelbunden motion och kost som balanserar blodsockret (t.ex. mat med låg glykemisk belastning) minskar risken för insulin-resistens. Krom är ett spårämne som är viktigt för hanteringen av glukos genom att förbättra funktionen av insulin. Studier visar att tillskott av krom pikolinat kan förbättra hanteringen av glukos hos personer med insulinresistens (12) och kan vara ett lovande bidrag i behandlingen av PCOS (13).
Omega 3
Omega 3-fettsyrorna dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA) har som bekant många främjande hälsoegenskaper, bl.a. för att minska inflammation och blodfetter. De är även viktiga beståndsdelar av hjärnan och är viktiga för utvecklingen av hjärnan hos foster. Brist på omega 3-fettsyror förknippas även med förlossningsnedstämdhet, så kallad postnatal depression, och menssmärtor då dessa kan förvärras av för höga nivåer av omega 6 i förhållande till omega 3 (14). PCOS, som beskrivs ovan, har associerats med brist på omega 3 (14).
Då omega 3-fettsyror ökar blodflödet till livmodern är det troligt att detta kan öka chansen att bli gravid (14). En studie på över 8 000 kvinnor, som publicerades i the British Medical Journal,visade ett tydligt samband mellan lågt intag av fisk (>0,15g långkedjade omega 3-fettsyror eller 15g fisk dagligen) och låg födelsevikt, för tidig födsel samt intrauterin tillväxthämning (15). Mindre risk såg man hos de kvinnor som hade hög konsumtion av fisk. Eftersom fisk kan innehålla gifter och tungmetaller kan ett kosttillskott med omega 3 vara ett bra alternativ för att få i sig dessa fettsyror.
Män
Antioxidanter
Skadad DNA i spermier kan vara en av orsakerna till manlig infertilitet och en av orsakerna till detta kan vara oxidativ stress (16). Oxidativ stress orsakas av ökad mängd reaktiva syreföreningar (ROS) eller nedsatt antioxidantförmåga, antingen genom lågt intag av antioxidanter via kosten eller nedsatt funktion av egna antioxidantmolekyler. Flera studier tyder på att antioxidanter, framförallt C- och E vitamin, kan skydda spermier från skador orsakade av oxidativ stress. Eskenazi et.al. (2005) fann i deras studie att patienter med högre intag av antioxidanter (C-vitamin, E-vitamin och betakaroten) genom kosten och kosttillskott hade bättre spermiekvalitet genom högre antal spermier, högre koncentration samt bättre rörlighet (17). Män med låga nivåer av askorbinsyra (C-vitamin) i sina spermier har oftare skador på sitt spermie-DNA (16). Det är mer askorbinsyra i sädesvätska än i blodet (16), vilket tyder på stor vikt av antioxidanter där. När en grupp män fick sitt intag av C-vitamin begränsat till 5mg per dag (RDA är 60mg/dag) ökade mängden av en markör för DNA-skada och när de fick sitt intag ökat igen, minskade nivåerna av denna markör (18). Detta tyder på att askorbinsyra i sädesvätska skyddar mot oxidativa DNA-skador som potentiellt kan påverka spermiefunktionen.
Forskarna påpekar att detta skydd som utgörs av askorbinsyra inte bara förbättrar kvaliteten på spermier från ett fertilitetsperspektiv, utan även skyddar mot mutationer på DNA som kan leda till ärftliga sjukdomar och cancer.
I en annan studie fick män 200mg respektive 1000mg askorbinsyra per dag i 3 veckor och sam manklumpning (agglutination) hos spermierna (ett tecken på oxiderade proteiner) minskade med 52 procent respektive 61 procent (19). Man såg även ett ökat antal spermier i sädesvätskan.
I en tidigare studie gjord av samma forskarteamblev alla 20 par som fick askorbinsyra gravida jämfört med att ingen i kontrollgruppen blev gravid. I en studie på 20 män som fick 400mg E- vitamin och 225μg selen dagligen i 3 månader minskade nivåerna av en markör för oxidativ stress (MDA) och spermiekvaliteten (koncentration och rörlighet) samt nivåerna av E-vitamin i serumet (blodet) ökade (20). Flera studier har visat att infertila män har högre ROS i sädesvätskan änfertila män (20).
Superoxiddismutas (SOD) och glutationperoxidas (GSH-px) är två av kroppens egna antioxidantsystem som finns i höga mängder i sädesvätska och är viktiga för spermiekvaliteten (18).
För att de ska fungera behövs bl.a. zink, selen,magnesium, molybden och vitamin B6. I en 3-månaders studie ökade spermiernas rörlighet med ca 40 procent efter tillskott av selen och 11 procent av männen lyckades göra sina partners gravida jämfört med ingen i placebogruppen (21). Förutom att selen är viktig för funktionen av endogena antioxidantenzymer har man även funnit ett selenprotein i sperma som tros vara viktigt för fertiliteten hos män (21).
Zink och folsyra
En studie visade att tillskott av zink i 3 månader ökade kvaliteten, rörligheten och antal spermier samt ökade fertiliteten och minskade antalet spermieantikroppar (22). Effekten tros vara förmågan av zink att stabilisera cellväggarna via dess antioxidanta förmåga samt påverkan av immunfunktion. Zink visade sig öka det anti-inflammatoriska ämnet (cytokinen) interleukin 4 (IL-4) och det har även antibakteriell effekt i sädesvätska. I zinkgruppen blev 22.5 procent gravida jämfört med 4.3 procent i kontrollgruppen. Högt intag av fiberrika gryn (som ,innehåller fytinsyra), hög alkoholkonsumtion samt nedsatt njurfunktion kan orsaka sänkta nivåer av zink (22).
I en annan studie jämförde man zinkkoncentrationen hos fertila och infertila män och fann lägre nivåer av zink i sädesvätskan hos de infertila männen (23). Författarna av denna studie drar slutsatsen att genom dess effekt på spermatogenes (spermiebildningen) kan zink främja fertilitet. Mängden zink i sädesvätska är normalt hög men är nedsatt hos män med lägre funktion och aktivitet hos sina spermier (24).
En studie på infertila män som fick en kombination av zinksulfat (66mg) och folsyra (5mg) dagligen i 26 veckor visade en ökning av antalet spermier med 74 procent (25). Folsyra är viktigt för bildning av DNA och proteinsyntes och därför för spermieproduktion. Då folsyra och B12 arbetar tillsammans kan det vara bra att även öka sitt intag av B12 om man ökar intaget av folsyra, annars kan en eventuell brist på B12 osynliggöras.
Arginin och karnitin
Arginin är en aminosyra som är nödvändig för spermiebildning samt är involverad i bildningen av adenosintrifosfat (ATP), en energimolekyl som är nödvändig för spermierörligheten. I en studie ökade spermiernas rörlighet med 73.3 procent hos män som fick 10g arginin och 20 procent av de medverkande lyckades göra sina partners gravida (26). En annan lite äldre studie, visar att L-arginin ökade spermiernas rörlighet framåt (27). Andra aminosyror som testades hade inte någon effekt. Arginin är även en viktig föregångare till tillväxthormon och kväveoxid och används som ett alternativ till potenshöjande medel.
Karnitin är en aminosyra som är nödvändig för transporten av fettsyror in i mitokondrierna för förbränning. En dubbelblind randomiserad studie på 6 månader visade att L-karnitin i kombination med L-acyl-karnitin ökade spermierörligheten, speciellt i den gruppen som hade lägst rörlighet i början av studien (28). I en studie visade acetylkarnitin sig öka rörligheten hos 75 procent av deltagarna och 5 par av de 20 som deltog blev gravida (29). Efter behandlingen återgick spermiernas rörlighet till samma som innan behandlingen startade.
Diskussion
Syftet med denna artikel är att uppmärksamma behovet av rätt typ av näring för att öka chanserna till graviditet. Generella råd till kvinnor som försöker bli gravida är att motionera regelbundet, inte dricka alkohol eller röka, äta näringsrik och nyttig mat. Om detta tillämpas tillsammans med den information som beskrivs i denna artikel kan förhoppningsvis chansen att bli gravid öka något. En annan orsak till manlig infertilitet tros vara kemikalier i vår mat och miljö som har östrogeneffekt, giftiga metaller (bly, kadmium, arsenik och kvicksilver) (21) och detta kan vara värt att ta reda på mer om ifall det misstänks att det är mannens fertilitet som är problemet. Då kan en avgiftningskur vara att rekommendera.
Trots att det finns mycket som tyder på att oxidativ stress kan vara en av de bakomliggande orsakerna till infertilitet ingår inte antioxidanter i de rekommendationer som ges för ökad chans till graviditet. Antioxidanter är beroende av varandra för att kunna reduceras tillbaka efter att ha blivit oxiderade, d.v.s. återanvändna. Detta gör att det är viktigt att kombinera antioxidanter, t.ex. C- och E-vitamin. Även andra näringsämnen arbetar synergistiskt och det är viktigt att komma ihåg att de fungerar bäst tillsammans med andra näringsämnen och därför inte enbart fokusera på enskilda näringsämnen, utan att se helheten och hur de arbetar tillsammans.
Det vore intressant att se fler studier som tittar på det mer långsiktiga perspektivet av näringsterapi före och under gravidet samt under amning med uppföljning av de foster och barn som deltagit i studierna och hur deras hälsa utvecklas.
Enligt vad som kallas Barker–hypotesen* kan näringsbrist i livmodern i början av graviditeten orsaka programmering av vissa funktioner, t.ex. blodtryck, insulinrespons, kolesterolmetabolism, koagulering och hormoner, vilket kan leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet (2). Detta är p.g.a. att de celler som delar sig tidigt i ett fosters utveckling och som senare kommer att bilda organ och körtlar (som utsöndrar hormoner) inte utvecklas ordentligt om näring saknas. Ett tydligt bevis på vikten av rätt näring för att uppnå nödvändiga förutsättningar för optimal funktion och hälsa.
*Mer information om Barkers hypotes finns på https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803095447459
Lina Åhlén, BSc (Hons) Nutritional Science (fil.kand.)
Näringsskribent, kostrådgivare och föreläsare
(1) Socialstyrelsen – Folkhälsorapport 2009 sid 270
(2) Barker D.J.P. Fetal origins of coronary heart disease. BMJ. 1995;311(171
(3) Henmi H, Endo T, Kitajima Y, et al. Effects of ascorbic acid supplementation on serum progesterone levels in patients with a luteal phase defect. Fertil Steril 2003;80:459–61.
(4) Chavarro J.E, Rich-Edwards J.W, Rosner B.A. Use of multivita-mins, intake of B-vitamins, and risk of ovulatory infertility. Fertil Steril. 2008;89:668-676
(5) Inskip H.M, Crozier S.R, Godfrey K.M. et.al. Women’s compliancewith nutrition and lifestyle recommendations before pregnancy: general population cohort study. BMJ. 2009;338:b481
(6) Czeizel A.E, Métneki J, Dudás I. The effect of preconception multivitamin supplementation on fertility. Internat J. Vit. Nutr. Res. 1996;66:55-58
(7) Catov J.M, Bodnar L.M, Olsen J et.al. Periconceptional multivitamin use and risk of preterm or small-for-gestational-age births in the Danish national birth cohort. Am J Clin Nutr. 2011;94:906-912
(8) McLaren Howard J.M, Davies S, Hunnisett A. Red cell magnesium and glutathione peroxidase in infertile women – effects of oral supplementation with magnesium and selenium. Magensium Research. 1994;7:49-57
(9) Chavarro J.E, Rich-Edwards J.W, Rosner B.A. Iron intake and risk of ovulatory infertility. Obstetrics and Gynecology. 2006;108(5):1145-1152
(10) Anderson R.A. Chromium, glucose intolerance and diabetes. Journal of the American College of Nutrition. 1998;17(6):548-555
(11) Saldeen P, Saldeen T. Women and Omega-3 fatty acids. Obstetrical and Gynecological survey. 2004;59(10):722-730
(12) Olsen S.F, Secher N.J. Low consumption of seafood in early pregnancy as a risk for preterm delivery: prospective cohort study.
BMJ. 2002;324:1-5
(13) Eskenazi B et.al. Antioxidant intake is associated with semen quality in healthy men. Human Reproduction. 2005;20(4):1006-1012
(14) Song JG, Norkus PE, Lewis v. Relationship between seminal ascorbic acid and sperm DNA integrity in infertile men. International journal of andrology. 2006;29:569-575
(15) Fraga CG et.al. Ascorbic acid protects against endogenous oxidative DNA damage. Proc. Natl. Acad. Sci. 1991;88:11003-11006
(16) Scott R, Macpherson A, Yates RWS et.al. The effect of oral selenium supplementation on human sperm motility. British Journal of Urology. 1998;82:76-80
(17) Omu AE, Dashti H, Al-Othman S. Treatment of asthenozoospermia with zinc sulphate: andrological, immunological and obstetric outcome. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 1998;79:179–84
(18) Wong W.Y, Merkus H.M.W.M, Thomas C.M.G. Effects of folic acid and zinc sulfate on male factor subfertility: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Fertility and sterility. 2002;77(3):491-498
(19) Aydin S, Inci O, Alagöl B. The role of arginine, indomethacin and kallikrein in the treatment of oligoasthenospermia. International Urology and Nephrology. 1995;27(2):199-202
(20) Lenzi A, Sgrò P, Salacone P et.al. A placebo-controlled double-blind randomized trial of the use of combined L-carnitine and L-acetyl-carnitine treatment in men with asthenozoospermia. Fertility and sterility. 2004;81(6):1578-1584