DHEA för klimakteriet

I diskussioner om kvinnors hälsa riktas rampljuset ofta mot östrogen. Det nästan exklusiva fokuset på östrogener i äggstockarna i samband med problem med klimakteriet har överskuggat betydelsen av andra hormoner. DHEA är en av dem. Den här artikeln kommer att förklara varför DHEA är viktigt för kvinnors hälsa och välbefinnande, och presenterar studier om DHEA-tillskott och dess fördelaktiga effekter hos kvinnor i peri- och postmenopausala.

DHEA (dehydroepiandrosteron) är ett pro-hormon som produceras i binjurarna och omvandlas till testosteron och östrogen i många vävnader. I blodomloppet cirkulerar DHEA främst i sin sulfaterade form DHEA-S.[1-3] Beteckningen DHEA(S) avser både DHEA och DHEA-S.

För det första är det viktigt att förstå att kvinnors kroppar naturligt producerar lite testosteron. Det produceras i äggstockarna och har vissa positiva effekter på den kvinnliga kroppen. Kvinnlig testosteronbrist är en vanlig effekt av klimakteriet, och kan ha negativa effekter på kvinnor.

Vad som följer nedan är en översikt över de gynnsamma effekterna av DHEA-tillskott som har visats i studier på postmenopausala kvinnor. Det bör noteras att medan många studier som presenteras nedan använde en tilläggsdos av DHEA på 50 mg/dag, kan i klinisk praxis en dos på 10-25 mg vara mer lämplig för vissa kvinnor.

DHEA kan bland annat användas som behandling av symtom till följd av klimakteriet. DHEA-plåster kan användas som ett komplement till andra behandlingar i klimakteriet. Ibland kan det ersätta, eller vara ett alternativ till, östrogen men det är individuellt. Det kan användas av både kvinnor och män med lågt testosteron. Om du är i klimakteriet och besväras av låg sexlust, depression, apati, benskörhet, låg muskelmassa eller torra slemhinnor i underlivet kan DHEA-plåster passa dig.

DHEA har varit populärt bland perimenopausala kvinnor, som söker lindring från klimakteriebesvär, inklusive minskad sexlust och vaginal torrhet.

Vill du köpa DHEA? Klicka här eller på bilden nedan.

Är du intresserad av att läsa mer om DHEA? Vi bifogar här nedan en extensiv lista över referenser.

Referenser:

1.            Baulieu, E.E., et al., An Adrenal-Secreted “Androgen”: Dehydroisoandrosterone Sulfate. Its Metabolism and a Tentative Generalization on the Metabolism of Other Steroid Conjugates in Man. Recent Prog Horm Res, 1965. 21: p. 411-500.

2.            Feldman, H.A., et al., Age trends in the level of serum testosterone and other hormones in middle-aged men: longitudinal results from the Massachusetts male aging study. J Clin Endocrinol Metab, 2002. 87(2): p. 589-98.

3.            Harman, S.M., et al., Longitudinal effects of aging on serum total and free testosterone levels in healthy men. Baltimore Longitudinal Study of Aging. J Clin Endocrinol Metab, 2001. 86(2): p. 724-31.

4.            Orentreich, N., et al., Age changes and sex differences in serum dehydroepiandrosterone sulfate concentrations throughout adulthood. J Clin Endocrinol Metab, 1984. 59(3): p. 551-5.

5.            Orentreich, N., et al., Long-term longitudinal measurements of plasma dehydroepiandrosterone sulfate in normal men. J Clin Endocrinol Metab, 1992. 75(4): p. 1002-4.

6.            Labrie, F., et al., Marked decline in serum concentrations of adrenal C19 sex steroid precursors and conjugated androgen metabolites during aging. J Clin Endocrinol Metab, 1997. 82(8): p. 2396-402.

7.            Migeon, C.J., et al., Dehydroepiandrosterone and androsterone levels in human plasma: effect of age and sex; day-to-day and diurnal variations. J Clin Endocrinol Metab, 1957. 17(9): p. 1051-62.

8.            Labrie, F., DHEA, important source of sex steroids in men and even more in women. Prog Brain Res, 2010. 182: p. 97-148.

9.            Utian, W.H., Psychosocial and socioeconomic burden of vasomotor symptoms in menopause: a comprehensive review. Health Qual Life Outcomes, 2005. 3: p. 47.

10.          Hemminki, E., et al., Variability of bothersome menopausal symptoms over time–a longitudinal analysis using the Estonian postmenopausal hormone therapy trial (EPHT). BMC Womens Health, 2012. 12: p. 44.

11.          Gold, E.B., et al., Relation of demographic and lifestyle factors to symptoms in a multi-racial/ethnic population of women 40-55 years of age. Am J Epidemiol, 2000. 152(5): p. 463-73.

12.          Labrie, F., Impact of circulating dehydroepiandrosterone on androgen formation in women. Menopause, 2011. 18(5): p. 471-3.

13.          Labrie, F., C. Martel, and J. Balser, Wide distribution of the serum dehydroepiandrosterone and sex steroid levels in postmenopausal women: role of the ovary? Menopause, 2011. 18(1): p. 30-43.

14.          Genazzani, A.R., et al., Effect of 1-year, low-dose DHEA therapy on climacteric symptoms and female sexuality. Climacteric, 2011. 14(6): p. 661-8.

15.          Stomati, M., et al., Six-month oral dehydroepiandrosterone supplementation in early and late postmenopause. Gynecol Endocrinol, 2000. 14(5): p. 342-63.

16.          Schmidt, P.J., et al., Dehydroepiandrosterone monotherapy in midlife-onset major and minor depression. Arch Gen Psychiatry, 2005. 62(2): p. 154-62.

17.          Genazzani, A.D., et al., Long-term low-dose dehydroepiandrosterone oral supplementation in early and late postmenopausal women modulates endocrine parameters and synthesis of neuroactive steroids. Fertil Steril, 2003. 80(6): p. 1495-501.

18.          Labrie, F., et al., Intravaginal dehydroepiandrosterone (Prasterone), a physiological and highly efficient treatment of vaginal atrophy. Menopause, 2009. 16(5): p. 907-22.

19.          Stomati, M., et al., Endocrine, neuroendocrine and behavioral effects of oral dehydroepiandrosterone sulfate supplementation in postmenopausal women. Gynecol Endocrinol, 1999. 13(1): p. 15-25.

20.          Genazzani, A.R., et al., Long-term low-dose oral administration of dehydroepiandrosterone modulates adrenal response to adrenocorticotropic hormone in early and late postmenopausal women. Gynecol Endocrinol, 2006. 22(11): p. 627-35.

21.          Pluchino, N., et al., One-year therapy with 10mg/day DHEA alone or in combination with HRT in postmenopausal women: effects on hormonal milieu. Maturitas, 2008. 59(4): p. 293-303.

22.          Brinton, R.D., Neurosteroids as regenerative agents in the brain: therapeutic implications. Nat Rev Endocrinol, 2013. 9(4): p. 241-50.

23.          Maninger, N., et al., Neurobiological and neuropsychiatric effects of dehydroepiandrosterone (DHEA) and DHEA sulfate (DHEAS). Front Neuroendocrinol, 2009. 30(1): p. 65-91.

24.          Melcangi, R.C. and G.C. Panzica, Allopregnanolone: state of the art. Prog Neurobiol, 2014. 113: p. 1-5.

25.          Robel, P. and E.E. Baulieu, Neurosteroids Biosynthesis and function. Trends Endocrinol Metab, 1994. 5(1): p. 1-8.

26.          Schule, C., C. Nothdurfter, and R. Rupprecht, The role of allopregnanolone in depression and anxiety. Prog Neurobiol, 2014. 113: p. 79-87.

27.          Mellon, S.H., Neurosteroids: biochemistry, modes of action, and clinical relevance. J Clin Endocrinol Metab, 1994. 78(5): p. 1003-8.

28.          Majewska, M.D., Neurosteroids: endogenous bimodal modulators of the GABAA receptor. Mechanism of action and physiological significance. Prog Neurobiol, 1992. 38(4): p. 379-95.

29.          Baulieu, E.E., Neurosteroids: of the nervous system, by the nervous system, for the nervous system. Recent Prog Horm Res, 1997. 52: p. 1-32.

30.          Backstrom, T., et al., Allopregnanolone and mood disorders. Prog Neurobiol, 2014. 113: p. 88-94.

31.          Brot, M.D., et al., The anxiolytic-like effects of the neurosteroid allopregnanolone: interactions with GABA(A) receptors. Eur J Pharmacol, 1997. 325(1): p. 1-7.

32.          Hanson, S.M. and C. Czajkowski, Structural mechanisms underlying benzodiazepine modulation of the GABA(A) receptor. J Neurosci, 2008. 28(13): p. 3490-9.

33.          Benarroch, E.E., Endogenous opioid systems: current concepts and clinical correlations. Neurology, 2012. 79(8): p. 807-14.

34.          Bodnar, R.J., Endogenous opiates and behavior: 2012. Peptides, 2013. 50: p. 55-95.

35.          Harber, V.J. and J.R. Sutton, Endorphins and exercise. Sports Med, 1984. 1(2): p. 154-71.

36.          Gupta, B., et al., A Comparative Study of CEE, Tibolone, and DHEA as Hormone Replacement Therapy for Surgical Menopause. J Obstet Gynaecol India, 2013. 63(3): p. 194-8.